Dygnet-runt-fylla
Jag kanske borde ta och berätta vad jag gjorde på hultsfred. Det kanske låter ganska självklart. Kröka och lyssna på musik. Sure! Men det var så mycket mer. Själva känslan att ens vara där var nästan det bästa! Jag har skrikit "jag-älskar-lars-winnerbäck" även fast jag hatar honom. Jag har druckit öl även fast jag tycker det är vidrigt. Jag har gått utan smink och ofixat hår bland människor även fast det är det värsta jag vet. Jag har dansat och sjungit till slagsmålsklubben. Jag har hållt på att börja gråta till Regina Spektors musik för att det var så fint. Jag har aldrig varit så lycklig när jag stod i publiken samtidigt som The Killers stog några meter ifrån mig. Och det var nog det bästa och finaste under hela festivalen. Just The killers. Det bandet som jag har haft med mig sen flera år tillbaka. Musik som verkligen går in i kroppen och in till hjärtat. Ärlig musik. Jag har aldrig känt mig så glad. Aldrig. Så stort fucking tack till Brendon Flowers och co som gjorde min kväll. Även ett stort tack till alla gulliga tjejer som bodde i samma camp som mig, Koffe, min lilla vita fick-väska där jag har haft alla värdesaker så inget har blivit snott, våra grannar, alla söta killar och ett stort jävla tack till hultsfred! Jag kommer lätt tillbaka!
